Skriver av mig lite
bland så blir jag kallad känslokall bara för att jag inte riktigt vet hur de känns att Älska någon på riktigt bara för att alla andra har de hur lätt som helst att börja gilla en person men jag är helt tvärtom, jag har verkligen jätte svårt att börja gilla en kille och de är inte mitt fel, sån är jag bara och de är ändå bra att jag har svårt för de, för då slipper jag bli kär i varenda snygg kille jag ser. Fyfan vad jobbigt igentligen att ha så lätt att bli kär i nån man inte ens känner! Lite pinsamt faktiskt..
Eller bara för att jag inte gillar vissa saker och inte bryr mig om vissa saker och de fattar inte jag heller. Bara för att jag kanske inte bryr mig om just de så är jag känslokall? Okej men visst, är de känslokallt att skratta åt en person som jag tycker ser rolig ut eller om nån kille skrivit nå fint och jag bara skrattar åt de eller att jag är så kaxig och bryr mig om mitt utseende och när jag ser ut som värst ska jag gå och hämta en kille men struntar i han, är man känslokall då? Tycker då fan inte jag! Orkar inte bry mig om vad folk tycker och tänker om mig för jag är bara mig själv och ingen annan! Om ni inte gillar mig för den jag är så kan ni bara dra åt helvete!
